Idag satt jag på jobbet och drömde som vanligt. Istället för att tänka på billiga tjejer, vin och parmesan så tänkte jag på cykling. Cykling i Spanien faktiskt.
Jag drömde hur jag plågade min sub 7-kilos hoj uppför bergen, hur benen brände, hur hjärtat bultade, hur jag ser nån framför mig, hur jag blir helt galen och lägger i en växel till och ursinnigt stampar på pedalerna.
Jag drömmer hur jag kommer ifatt en teamklädd tysk, ger honom en salt blick och svischar förbi. Efter varje kurva höjer jag tempot.
Jag hör inga ljud längre, bara mitt inre som skriker att jag ska öka. Endorfinerna sprutar och håret står i nacken. Benen tar aldrig slut. Cykeln kränger och plågas. Jag fortsätter hela backen frustandes och helt maniskt trampandes tills jag kommer till toppen.
Där sätter jag händerna i bocken och pumpar vidare neråt tills jag trampar ur 53-11. En snabb inbromsning, tyngden på yttre foten, däcken kränger kontrollerat i kurvan. Trampar ur växeln igen och full fart mot nästa kurva. Efter en tv-spelsliknande halvtimme kommer jag ner till byns bar.
-One bottle of your cheapest wine por favor! And hurry up, i´m very thirsty.
/J
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Amigo!Jag tror att du lyckades fånga det essentiella i cykling i texten om din dagdröm. Skönt att man inte är ensam om att drömma sånt.
Det är snart april :-)
Jag drömmer om att vara fri från all smärta i axlar. Annars så kände jag igen mig i min beskrivning. Dom där tyskarna är ju inga problem. Dom var inte det senast i alla fall. Dom flesta var tjocka. Blev vi någonsin omcyklade senast ? Jag tor inte det. Fasen vad jag längtar. Skall lägga fram en önskan om att få låna pengar av Sia idag. Till röda...
//Skog
I DIN beskrivning menar jag. I'm a PUCKO ! :o
Skicka en kommentar